emigra3.jpg

LOCKELSERNA

Amerika lockade. Affischer och broschyrer letade sig ut i stugorna.
Det lockande innehållet höll drömmen om en bättre tillvaro vid liv.

Lockelser kom också med Amerikabreven. Släktingar som redan åkt över
prisade det nya landet. Breven talade oftast om lycka och framgång.
Breven hade troligen en större effekt än reklammakarnas klyschor.
Personkontakterna blev intensivare
när svenskbygderna började växa upp i Amerika.
Familjefäder, som åkt före för att etablera sig, sände efter resten av familjen.

Breven cirkulerade mellan gårdarna och byborna samlades kring den
som fått brev ifrån släkten i Amerika. I genomsnitt skickade varje emigrant fyra brev om året till hemlandet. I breven talades ofta om framgång och lycka.
Misslyckandena ville man inte gärna skriva om.

I emigrantbroschyrerna utmålades Amerika som ett paradis.
Lummiga kullar, glänsande sjöar och bördig, lättbrukad jord.
Den präktigt feta boskapen betade fredligt av det frodiga gräset.

I Amerika fanns också gott om gruvor och fabriker.
Industrialiseringen var i full gång.
Rika naturtillgångar fanns och en uppsjö på kapitalister
som var villiga att satsa sina pengar.

Det fanns arbete för alla - både yrkesutbildade och okvalificerade arbetare.
Dessutom trodde man att arbetaren
hade en lika aktad ställning som fabrikören.

Både religiös och politisk frihet hörde till lockelserna.
Många utvandrade för att undgå religiös förföljelse.
Människor med de mest skilda trosuppfattningar fick en fristad i Amerika.


MER OM LOCKELSERNA

EMIGRATIONEN SOM INDUSTRI
Emigranttrafiken gör ett förbluffande modernt intryck. Effektiv reklam, väl fungerande transportapparat och en våldsam teknisk utveckling tyder på att mäktiga, kapitalstarka herrar låg bakom. Kugghjulen drevs runt av bl a skeppsredare, industrimagnater och framför allt anonyma aktieägare.

THE HOMESTEAD ACT
Lincolnregimen försökte dra folk till nord- staterna med hjälp av 1862 års Homestead Act. Den innebar att 65 hektars gratis land delades ut till varje invandrare som ville bli medborgare och som bott på eller brukat jorden i fem år.

Nackdelen var att till detta kom stämpelavgifter och kostnader för kreatur, redskap och virke till hus och stängsel. Detta var pengar som många invandrare inte hade. Drömmen om egen mark sprack därför ofta. Många immigranter slutade  som löntagare i Chicago.

INDUSTRIERNAS DRAGKRAFT
Många emigranter hoppades på arbete och ekonomisk och social framgång. Den snabbt framväxande industrialiseringen skapade många arbetstillfällen.

Lönerna kunde verka höga men det var dyrare att leva i Amerika än i Sverige. Elva timmars arbetsdag, hälsovådliga fabriker och otrygga anställningsvillkor hörde till bilden. När en industri- arbetare skrev hem beskrev han hellre det goda förhållandet till chefen, den rikliga fritiden och de, som man uppfattade det, hyggliga lönerna .

FRIHET ÅT ALLA
Religiösa människor behövde inte känna sig hemlösa i Amerika, även om många kände sig förvirrade av det religiösa utbudets mångfald. Svenska predikanter och amerikanska samfund slogs om de svenska själarna. Metodister och baptister drog nytta av sina kontakter med svensk väckelserörelse.

INLEDNING || ORSAKER || RESAN || NYBYGGARTIDEN || IDAG || ORDLISTA || LÄNKAR
LÄS MER HÄR OM
broschyrer
Amerikabrev